Så var besöket över för denna gången. Det hanns med lite läxarbete, utelek och inne samvaro på pappas tid.
Jag hade ju planer på att kratta gräsmattan medan pojkarna var ute och lekte, tjoho, säger jag bara. Hur lätt var det när vinden hela tiden blåste ut de fina lövhögarna! Prata om att vinden blåste på och det gör den fortfarande, ordentligt starka höstvindar råder.
Det blir svenska läxa alldeles strax. Men sedan är det slut på hemläxan för denna gång. Tack och lov för det.
Pappa var inte med så mycket på läxläsningen eftersom vi hade börjat och det skulle hinnas med annat också. I 2½ års tid har deras pappa besökt oss och jag kan i ärlighetens namn säga att han har inte förändrat sig alls under denna tid..det är fortfarande så mycket, så mycket som inte fungerar.
Och hur lätt är det att ta igen något som man inte varit med om under sju hela år!
Känner igen det där lite. Mina pojkars pappa har knappt funnits i de 18 år sen robin föddes och nu är han helt borta. Den tiden som är borta är borta men man kan ju hoppas för barnens skull att det sker förändringar. stor kram till dig.
SvaraRaderaps/du verkar göra ett jättejobb med dina pojkar och jag är glad för deras skull att de har en så bra mamma
Leila: Oj så tråkigt att höra att dina pojkars pappa inte heller funnits, förstår inte vad det är med endel fäder. Jag hade också en frånvarande biologisk pappa när jag var liten men nu vid vuxen ålder hann jag bli adopterad av mammas man och han är verkligen en pappa =) Så mina söner har en morfar i alla fall, en morfar som varit och är som en pappa för dem.
SvaraRaderaTusen tack för dina varma ord vännen, jag försöker så gott jag kan.
Kram!