Tankspridd

Det finns händelser som inträffar som är pinsamma med som man ändå kan skratta åt hjärtligt på en gång, sedan finns de de situationer som behöver tid på sig innan man kan skratta åt dem. Häromdagen hände något som verkligen var direkt pinsamt men som trots det fick att skratta hjärtligt. Till saken hör att den dagen varit allmänt virrig, vet inte vad som skedde i mitt huvud den dagen men allting blev hel knasigt! Jag glömde saker som jag skulle göra, telefonsamtal som skulle ringas allting var helt upp och ned. Mitt i allt kaos skulle jag kolla mina räkningar och det var ju tur i oturen faktiskt.

Jag använder kortläsare och när jag skulle logga in på min bank så var mitt idnummer spårlöst borta! Jag begrip ingenting. Provade flera gånger men resultatet blev detsamma, inget idnummer fanns på skärmen för inloggning. Ringde till bankens support och där fick jag vänta i hela 15 minuter.."suck"

Tjejen som svarade var hur trevlig som helst och hon guidade mig genom tre olika steg men resultat blev detsamma, inget idnummer. . varav följande konversation sker
- Men ta ut kortet ur läsaren så försöker vi något annat..
Orden som rusar i galopp mot mina öron får mig att hastigt titta ned mot kortläsaren och döm om min förvåning när blicken faller på densamma - inget kort i läsaren!! Inte konstigt att inga idnummer kom upp på data skärmen när inte kortet var i satt. Oj vad genant, mitt bemötande svar var ett hjärtligt skratt medan orden turades om att hinna ut före skrattet.
- Ojdå jag har visst glömt att stoppa i kortet..
Sedan jag väl stoppat in kortet i läsaren och gjort om inloggningsproceduren för sjätte gången minst, blev resultatet lönsamt. Tänk, här hade jag laddat om tre program som behövdes för internettjänsten med kortläsare helt i onödan, när allt som behövdes var ett kort! Ett kort som jag ALLTID stoppar in, bara just inte den här dagen..

Det är något att skratta åt i efterhand och en påminnelse om att alltid kolla att kortet sitter i

Ja, jag säger då det. Vilken tur att jag inte behövde åka iväg någonstans den dagen, då skulle jag väl ha kört vilse som en nära anhörig roat påpekade (min far) "fniss" Med facit i handen var det tur, den dagen var helt klart totalt knasig.